|
Den underbara Julnatten
En julberättelse om forna tider, och varför firar vi
julen?
I dag tar vi allt förgivet. En saga för liten & stor !

Det var en gång en liten gosse, som var så bedrövligt
ensam på julaftonen. Hans mor låg sjuk, och inga syskon
hade han. Kallt var det i den gamla, fallfärdiga stugan,
som låg
ensligt inne i den täta skogen, och ändå mycket kallare
var
det utanför. Innan mor blev sjuk, hade hon talat om för
lille Gustaf, att på julaftonen skulle Jesusbarnet
komma,
det Jesus-barn som han lovat älska och lyda.
Gustaf satt nu och betraktade iskristallerna på de små
fönsterrutorna, de glänste så vackert i det klara
månljuset.
Gustaf tänkte, att kanske Jesus-barnet kunde komma på
någon av dessa ljusa vägar, vilka månen banade på de
glittrande snödrivorna. Då knackade någon på
fönsterrutan, och Gustaf såg en liten vänlig tomte i röd
toppluva, som nickade och vinkade åt honom.
Innan han visste ordet av satt han i en liten släde,
dragen av en liten råbock.
"tycker du om att åka ?" frågade tomten. "Ja-a då",
svarade Gustaf." Då skall vi ta oss en liten tur genom
skogen", sa
tomten och gav råbocken en liten snärt med piskan och
ropade till honom: "Spring nu min bock över sten, över
stock genom sjumilaskogen !"
Så bar det av i en svindlande fart till en bondgård med
många hus. " Här skall vi ta en liten rast", sa tomten.
"här är trevligt och rart, som det skall vara på
julaftonen". Utanför kökstrappan stod ett stort lerfat
med len och rykande god julgröt för tomtens räkning.
Tomten slog sig ner på trappan
och lät sig väl smaka av julens goda, även Gustaf fick
några slevar och njöt av tillvaron. Under tiden stod
råbocken och åt mossa och lingonris, som han krafsat
fram under snön.
Därefter gick de till ladugården. Där hade alla djuren
fått dubbelt så mycket mat, därför att det var julafton.
De mumsade och åt så belåtet. Vid ladugårdsknuten var
det en stor havrekärve uppsatt på en stång, och där må
du tro att småfåglarna hade ett ståtligt kalas. De
kvittrade så glada, alldeles som om det varit sommar.
Men tyst - vad var det ? barnaröster sjöng en julpsalm
inne i det ståtliga boningshuset. Det klingade så
vackert. Tomten måste stanna och höra på. "Är det Jesus
som kommer?" frågade Gustaf. "Jag tror det", svarade
tomten och nickade förnöjd. Sedan åkte de åter med fart
genom skogen.
Men rätt som det var stannade tomten vid en gammal
stuga, just lik den som Gustaf själv bodde i. De smög
sig
fram till fönstret och tittade in genom de små rutorna.
Vid det svaga skenet från en slocknade brasa såg Gustaf
en gammal gumma, helt ensam och övergiven, som det såg
ut.
Men nej, hon var inte ensam, hon hade fullt av jultankar
omkring sig, och satt där så nöjd med händerna knäppta
över sin kära nötta bibel. " Det där gör gott att se",
sa tomten,
och så bar det av igen djupt in i skogen.
Där inne i skogen var det så tyst och stilla. Inte en
gren rördes på träden, inte en fågel lyfte sina vingar
och inte ett spår på den släta vita snön. Allt väntade
på vad som skulle hända denna underbara natt. Tomten
höll in sin råbock och satt där och njöt av den vackra
och lugna tillvaron dom befann sig i.
Då hördes klara klocktoner. Det klingade så vackert och
högtidligt genom den tysta skogen. Till och med råbocken
stod tålig och lyssnade.
Just då vaknade Gustaf. Han hade drömt alltsamman.
Tomten
och råbocken var borta. Klockorna ringde till julotta i
den lilla landskyrkan, som låg rätt långt i från stugan,
men i den höga, rena luften hördes klangen av klockorna
långt. Gustaf sprang glad upp och ropade: "mor nu kommer
nog Jesus-barnet !"
"Ja, min käre gosse, nu hjälper han nog både mig och min
lille Gustaf ! "

Vet du varför vi firar julen ?
Så nu alla barn!
det var inte lätt att vara liten i en
fattigstuga förr i tiden. Ingen eller lite mat på
bordet,
fattigdom och nöd.
Du får mat i överflöd, har varma kläder och slipper
frysa. Med julklappar av stora mått, och förstår inte
alltid julens budskap. Lille Gustaf fick inga
julklappar,
men hans glädje denna kväll var att Jesus-barnet
skulle komma, det var den stora begivenhet
denna julafton. Kom i håg att julafton är mera
en alla julklappar och den goda maten. Något att
tänka på.
~ Ruth~
*
Till sidans topp!
* |